Stighudarna är på, Sylarnas toppar lyser rosa i morgonljuset och spåret från Storulvån slingrar sig upp mot kalfjället. Planeringen börjar kvällen före, vid köksbordet, med lavinprognoser.se uppe på skärmen: en karta med sex områden, en siffra och ett par runda ikoner.
Prognoserna görs av Naturvårdsverket och publiceras varje dag klockan 18.00 från mitten av december till mitten av maj. Varje prognos består av en gradering av lavinfaran, ett kort huvudbudskap för dagen, de främsta lavinproblemen, en sammanfattning av fältpersonalens observationer, fjällvädret för dygnet och en förväntad utveckling av lavinfaran.
1. Hitta prognosområdet där din tur går
Kartan är indelad i sex prognosområden, och varje område har ett antal orter knutna till sig. Börja med orten närmast din tur:
- Abisko/Riksgränsfjällen: Björkliden, Låkktatjåkka och Kårsavagge.
- Kebnekaisefjällen: Nikkaluokta, Tarfala, Nallo och Sälka.
- Västra Vindelfjällen: Hemavan, Tärnaby och Boksjön.
- Södra Lapplandsfjällen: Kittelfjäll, Saxnäs och Borgafjäll.
- Södra Jämtlandsfjällen: Bydalen, Åre, Storulvån och Sylarna.
- Västra Härjedalsfjällen: Funäsdalen, Ramundberget, Ljungdalen och Helags.
Ska du runt Åre eller till Sylarna läser du prognosen för Södra Jämtlandsfjällen. Går turen mot Helags eller ut från Ljungdalen gäller Västra Härjedalsfjällen, och Hemavan och Tärnaby hör till Västra Vindelfjällen.
Säsongen börjar inte samtidigt överallt. Inför vintern 2026/27 anger områdessidorna att prognoserna för Södra Jämtlandsfjällen, Västra Härjedalsfjällen, Västra Vindelfjällen och Södra Lapplandsfjällen kommer från och med den 15 december. Abisko/Riksgränsfjällen får prognos från och med den 15 januari 2027 och Kebnekaisefjällen från och med den 26 februari 2027. Fram till dess visar kartan ett frågetecken, som betyder att lavinfaran inte är bedömd.
Så gör du när turen går utanför prognosområdena
I Jämtland täcker prognosområdena merparten av de mest välbesökta platserna, men fler fjällområden saknar prognos än har den. Bland andra Skäckerfjällen, Sösjöfjällen, Offerdalsfjällen, Ansätten, Hotagsfjällen och Frostviksfjällen har lavinterräng och i en hel del fall lavintillbud, men ingen prognos. Dalafjällen, där Sälen och Idre ligger, saknar också prognos. Där finns lavinterräng på enstaka platser, till exempel vid Grövelsjöns östra strand, Nipfjället, Städjan, Fulufjället, Näsfjället och Transtrandsfjällen.
För de här områdena finns sidan lavininformation utanför prognosområden. Rådet där börjar med en fråga: finns det lavinterräng där du ska åka? Lutningskartan på lavinprognoser.se visar var det är brant nog för att laviner ska kunna starta. Laviner kräver snötäckt terräng brantare än ungefär 25 grader, och de flesta startar i sluttningar mellan 30 och 45 grader. En lavin som väl har startat kan nå ned i flackare terräng under branten. Längdspår, vinterleder och skoterleder är dragna så att de inte går genom lavinterräng, men det gäller inte platsen där du kliver av leden för att fika eller gräva en solgrop.
2. Läs faronivån och förstå vad siffran mäter
Överst i prognosen står faronivån på den internationella femgradiga skalan, från 1 (liten) till 5 (mycket stor). Vad varje nivå innebär står i vår genomgång av faroskalan och på lavinprognosernas egen skalsida.
Graderingen ger en grov bild av hur många och hur stora laviner som väntas i området som helhet. Den säger inget om just den sluttning du står under. Därför kan faronivån vara 2 samtidigt som prognosen varnar för drevsnö.
Nivå 2, måttlig, beskrivs som farliga förhållanden i delar av terrängen. Skalan rekommenderar då att du bedömer snötäcket och terrängen noggrant och letar upp och undviker de farligaste platserna. Lavinproblemet i nästa steg pekar ut var de platserna finns.
Laviner förekommer även vid de lägre nivåerna, och prognoserna är bedömningar, inte löften om var och när det går laviner. Står det ett frågetecken i stället för en siffra är förhållandena okända. Utgå då från att förhållandena kan vara farliga tills motsatsen är bevisad.
3. Ta reda på vilket lavinproblem som gäller och var
Under faronivån listar prognosen dagens lavinproblem, alltså vilken sorts lavin som är den största faran just nu. De svenska prognoserna använder sex typer: nysnöflak, drevsnöflak, bestående flak, våta laviner, hängdrivor och glidlaviner. Fem av dem motsvarar de grundtyper som de europeiska lavinvarningstjänsterna har definierat gemensamt i samarbetet European Avalanche Warning Services. Hängdrivor är den sjätte.
Varje lavinproblem visas med två ikoner. Den ena är en kompassros där de mest utsatta väderstrecken är röda. Den andra är en pyramid som visar om problemet främst finns på kalfjället, vid trädgränsen eller under trädgränsen. Att faran skiljer mellan väderstreck och höjder beror bland annat på att vissa sluttningar hamnar i lä för vinden och att andra får mer sol.
Ta exemplet ovan, nivå 2 med drevsnöflak. Drevsnöflak är vindtransporterad snö som binder ihop till hårdare flak ovanpå svagare lager. De ligger i läsluttningar och i sidor där vinden blåst snett och lagt upp snö, vanligtvis brantare än 35 grader, och ofta bara på vissa höjder och väderstreck, till exempel på läsidan nedanför ett krön. Leta upp och undvik områden där drevsnö har samlats tills flaken har stabiliserats, vilket vanligtvis tar några dagar och upp till en vecka. Kyla fördröjer stabiliseringen.
Med kartans verktyg för sluttningsriktningar kan du markera de röda väderstrecken från ikonen och se vilka sluttningar i området som vetter åt just de hållen. Lägg din planerade linje över kartan, så ser du om turen korsar de utpekade sluttningarna.
Bestående flak kräver särskild uppmärksamhet. Problemet syns sällan på snöytan, och att inga laviner har gått eller att du inte ser några tecken på instabilitet går inte att lita på. Det kan bestå i veckor eller hela vintern. Var mycket försiktig i valet av terräng och välj vägar med stora säkerhetsmarginaler.
4. Jämför prognosen med det du ser, och vänd i tid
Prognosen gäller ett stort område. Ute på fjället räknas snön framför dig, och lavinprognoserna pekar ut fem varningstecken att hålla utkik efter före och under turen:
- Färska laviner. Ser du laviner som gått nyligen är det ett bevis på lavinfarliga förhållanden i sluttningar med liknande lutning, väderstreck och höjd.
- Sprickor och sättningar. Långa sprickor som skjuter iväg i vindpackad snö, eller en kollaps i snötäcket med ett ljud som låter ”whumpf”.
- Vind och snödrev. Vinden kan flytta stora mängder lös snö till läsluttningarna på kort tid, även när det inte snöar.
- Kraftig uppvärmning, särskilt när ett kallt snötäcke värms upp för första gången eller när snötäcket är så uppvärmt och blött att det saknar bärighet.
- Mer än 20 centimeter nysnö på ett dygn.
Stämmer det du ser inte med prognosen, eller går turen in i terräng som prognosen pekar ut, är det läge att ändra planen. Ett av Naturvårdsverkets fem råd inför turen är att planera tillsammans med åkkamraterna: prata igenom hur brant det är rimligt att åka den dagen, och var beredda att ändra er när väder och snö går emot planen.
Prognosen hjälper dig att bestämma, men den ersätter inte erfarenhet, gott omdöme eller rätt utrustning. Ska du gå i lavinterräng behöver du transceiver, sond och spade, och du behöver kunna använda dem. Den som är osäker kan anlita en guide eller välja flackare terräng. Ett första steg är den kostnadsfria digitala introduktionskursen Lavinkoll hos Sveriges Lavinutbildningar (Svelav), där också lavinkurserna för fritidsåkare finns samlade.
Är du ny i fjällvärlden och vill välja mål först, finns en översikt över de svenska fjällen och vad de olika områdena passar för.
Senast faktagranskad: 6 november 2026