Fjällen är storslagna men oförlåtande. Med rätt kunskap och förberedelser är riskerna små, men varje år inträffar olyckor som hade kunnat undvikas. Den här guiden går igenom grunderna i fjällsäkerhet och lavinkunskap, byggd på råden från Fjällsäkerhetsrådet och Naturvårdsverket.
- Kontrollera väderprognosen hos SMHI Fjällväder
- Läs lavinprognosen vintertid på lavinprognoser.se
- Lämna en färdplan och anpassa turen efter den svagaste i gruppen
Fjällsäkerhetsrådet och vem som ansvarar
Arbetet med fjällsäkerhet i Sverige samordnas av Fjällsäkerhetsrådet, som sedan 1984 drivs av Naturvårdsverket. Rådet samlar myndigheter och organisationer med kunskap om fjällsäkerhet, och dess uppgift är att förebygga olyckor genom information, utbildning och stöd till forskning. På rådets webbplats kan du också göra en turanmälan inför din tur.
De största riskerna i fjällen
Vädret är den vanligaste faran. Temperaturen kan falla snabbt, dimma kan göra det svårt att orientera och blöta kläder i kombination med vind kan leda till nedkylning även sommartid. Vintertid tillkommer kyla, snöoväder och risken för laviner. Andra faror är felsteg i brant eller blockig terräng och att vattendrag som ska vadas svämmar över.
Gemensamt för de flesta tillbud är att de går att förebygga med planering. Att vända om i tid är alltid rätt beslut. Sätt en vändtid och håll den, oavsett hur nära målet du är.
Lavinkunskap: så fungerar faroskalan
Naturvårdsverket publicerar lavinprognoser på lavinprognoser.se. Under vintern görs dagliga bedömningar av lavinfaran i sex populära fjällområden: Abisko, Björkliden och Riksgränsen, Kebnekaisefjällen, Västra Vindelfjällen vid Hemavan, Södra Lapplandsfjällen vid Kittelfjäll, Södra Jämtlandsfjällen vid Åre och Bydalen samt Västra Härjedalsfjällen vid Funäsfjällen, Tänndalen och Ramundberget.
Lavinfaran bedöms enligt den internationella faroskalan med fem nivåer:
| Nivå | Benämning | Vad det innebär |
|---|---|---|
| 1 | Liten | Förhållandena är i allmänhet säkra. |
| 2 | Måttlig | Farliga förhållanden i delar av terrängen. Människor kan utlösa laviner, men spontana laviner är osannolika. |
| 3 | Betydande | Farliga förhållanden. Det är troligt att människor utlöser laviner och spontana laviner är möjliga. |
| 4 | Stor | Mycket farliga förhållanden. Spontana laviner och mänskligt utlösta laviner är mycket troliga. |
| 5 | Mycket stor | Extrema förhållanden. Avstå från färd i och under lavinterräng. |
Redan vid nivå 3, betydande fara, sker en stor andel av de allvarliga lavinolyckorna, eftersom förhållandena då ser bedrägligt stabila ut. En prognos ersätter aldrig egen bedömning på plats. Vill du gå i brant, snötäckt terräng bör du gå en lavinutbildning. Svelav samlar svensk lavinkunskap och terrängklassningskartor.
Grundutrustning vid lavinterräng
Om du rör dig i terräng brantare än ungefär 30 grader vintertid bör hela sällskapet bära transceiver (lavinsändare), spade och sond, och kunna använda dem. Utrustningen är värdelös utan övning. Den som blir begravd har bäst chans om kamraterna kan göra en effektiv kamraträddning inom de första minuterna.
Om olyckan ändå är framme
Vid en nödsituation i fjällen ringer du 112 och begär fjällräddning. Ansvaret för fjällräddning regleras i lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Ha alltid en laddad mobil och en powerbank med dig, men lita inte på täckning. I stora delar av fjällen saknas mobilnät. En färdplan som lämnats hemma är ofta det som gör att hjälpen vet var den ska leta.
Ny i fjällen? Läs vår guide för fjällvandring för nybörjare och se till att packlistan är komplett innan du ger dig ut.